lördag 16 mars 2013

Jag är inte redo!

Detta kommer bli en svår uppgift och kanske har jag för bråttom?
Jag har ju i flera års tid haft viktNEDgång på hjärnan. Jag har under ännu flera års tid, typ ungefär från tonåren, haft en "ätstörning". Överätit, tröstätit...osv osv.
Jag har under många års tid haft sockerdemonernas klor i mig och har haft svårt att kontrollera dom. De och tillsammans med ett gäng ursäkter så har de vunnit mer än förlorat. Förutom när jag FOKUSERAR.
Men måste jag ALLTID göra det för att ha läget under kontroll? Min tanke är ju att jag ska kunna landa i ett "normalt tänk" när det gäller mat. Känna kroppens riktiga signaler på hunger osv.

Jag har ju gjort otroliga framsteg när det gäller min störning. Särskilt när det gäller tröstätandet. Förr kunde jag vräka i mig godsaker bara för att det var synd om mig. "Jag som är så ful o fet kan lika gärna äta...". Typ. Det beteendet är borta. Men jag är expert på andra ursäkter....

Så, nu är det dags att fokusera igen. Skam den som ger sig. Jag får fasa ut mitt bantningstänk till ett normalt tänk under en mycket längre tid helt enkelt.
Jag måste fortfarande har kontrollen som de kära pointsen ger mig.
Och jag får fortsätta nöta på här på bloggen oxå... Den har gett mig så mycket så varför sluta? Möjligen att inläggen inte blir så frekventa.

Ja, och vågen då? Efter min svullakväll igår så visade vågen alldeles för mycket idag och min mage är sockerstinn o känns svullen. Guuud, vad mycket mat/godis/snacks jag kan få för mig att vara värd. Urk!
Jag återkommer på fredag med  ett mer rättvist resultat där jag inte fyllt magen till bristningsgränsen med en massa skräp...

Nu fokuserar jag på pointsen fram till påsk. På heltid. På riktigt. Till att börja med. Ok?