Jag VET ju att det är lättare att trilla dit om jag inte vet vad jag ska äta....
Planera, planera planera. Jag måste börja göra en veckomatsedel. Punkt!
Pga min dåliga planering och lathet så blev det "frukost"(fil o flingor) till lunch och det blir pulvermos och färdiga köttbullar till middag om en stund. Men jag ska iaf ha massor med rivna morötter...
En timmes promenad med stavar har det blivit ikväll.
En sak som irriterar mig när jag är ute och går är att jag skulle vilja ge mer, gå snabbare. Men kroppen hänger liksom inte med. Den är som en stor jellyklump och jag kan banne mig inte ta större och snabbare steg. Det blir stötigt, klumpigt och gör bara ont i ben och knän. Det som får mig att öka takten något är mina stavar, då kan jag ta i med dom så stegen blir större. Jag vill mer men kroppen är för klumpig.
Visst måste det blir bättre i takt med att kilona försvinner?
Visst måste det blir bättre i takt med att kilona försvinner?
Nä, nu är det dags att laga till min härliga gourmé middag... :0/
Samma här! Måste bli bättre på att planera. Vet inte hur många ggr jag sagt men det är ett nödvändigt ont.
SvaraRaderaSjälvklart blir det bättre då kroppen bli lättare. Känner samma sak, stel o smidig som ett kylskåp.
Men av erfarenhet så vet jag att man behöver inte gå ner så många kilon för än man känner av det.
I sommar ska vi skutta runt, lätta som fjärilar! :)
Pepp pepp!
Jag lovar. Det blir bättre. I somras när jag började så hade jag stora problem med att gå rätt fort och med längre steg om jag inte hade vagnen eller stavarna att hålla i.
SvaraRaderaMen... efter ett tag så kom jag på mig själv med att jag fått upp balansen, hastigheten och att tänja ut benen till längre steg. Det sitter faktiskt kvar trots att jag varit lat under en period sedan bråckoperationen. :)
Lite pepp och kram kommer här.
Kilojakten: http://kilojakten.lillmonster.com