Dan före dan före dan....

Idag blir sista racet i affären och butikerna innan jul. Skönt!
Jag har iofs inte haft så mycket att tänka på eftersom mamma har tagit åt sig allt jobbet med julmaten o lägger man näsan i blöt så höjer hon rösten. Bäst att hålla sig borta liksom =)
Det jag har fått lov att göra är ägghalvor att ta med...och så har jag kört dit lite hemmagjort julgodis och en Aladdinask.

Julafton är en stor högtid och tradition i min familj. Vi fullkomligt älskar julen. Mamma och pappa har alltid älskat julen, särskilt pappa. Och det har smittad av sig på mig och min syster. Och nu är mina barn kraftigt nersmittade.
Mina barn är så pass stora nu att lite av magpirret är borta på julaftonsmorgonen. De är lite frustrerade över det...den där känslan man hade när man var liten är borta men ändå inte. Jag kan faktiskt känna lite samma sak.

Men nu i vuxen ålder så är det gemenskapen, kärleken, traditionen som gör julafton så mysig. Pappa är inte med oss längre som en fysisk person men han finns i våra hjärtan. Han är med oss i våra samtal och hans värme finns hos oss.

Sen har vi ju numera yrvädret Ebba 2½år, min systerdotter. I ärlighetens namn så tror jag att hon får ganska stort fokus ifrån oss alla andra. Vi har två tidigare jular haft fullt upp med att hjälpa till att öppna alla hennes julklappar. Det kommer troligen blir samma sak i år =)